Afganska fyndigheter

Mineralfyndigheter som ska bli "ryggraden" i den Afghanska ekonomin har upptäckts.
Detta hoppas i alla fall de Afghanska myndigheterna. Men hur resonerar en pessimistisk miljövän?

Positiva röster höjs för att fattigdom och krig snart ska vara ett minne blott i Afghanistan. Bakgrunden är att mineralfyndigheter till ett värde av ca 1 biljon dollar har hittats i det bergrika landet. Jag höjer på ögonbrynen inför dessa förhoppningar. Jag frågar mig om förhoppningarna verkligen bygger på studier hämtade från verkligheten. Enligt relativ simpel ekonomisk teori skapar fyndigheter likt dessa inte stabil ekonomisk utveckling. Ett land som blir för beroende av en viss produkt är mycket känsligt för förändringar på världsmarknaden. Dessutom har vi sett allt för många exempel där den ekonomiska vinsten inte går till landets befolkning, utan snarare till ett fåtal redan rika, samt till stora mäktiga utländska företag. Som exempel kan nämnas Lundin Oils aktivitet i Sudan. Oljefyndigheterna där förvandlades till en mardröm för landets befolkning och för miljön. Stora folkgrupper tvingades överge sina boendeområden och känsliga naturområden ödelades.

Jag är rädd för att Afghanistan inte står rustat för denna enorma rikedom. I ett land där rivaliserande grupper redan idag slåss om inflytande riskerar rikedomar likt dessa att ytterligare förvärra situationen. Dessutom har jag små förhoppningar om att de Afghanska miljömyndigheterna står rustade för att möta den enorma miljöförstöringen som gruvdriften bidrar med. Om andra länders gruvbolag lägger vantarna på kontrakten ökar denna risk ytterligare då ansvarskänslan för miljön i fjärran länder är lägre än i det egna landet.

Detta blogginlägg är fyllt av spekulationer. Låt oss hoppas att jag har "gruvligt" fel!

Afghanska fyndigheter värda 1 biljon dollar

Enorma mineraltillgångar i Afghanistan

Hållbar utveckling vs. oljan

"Hållbar utveckling" var ett begrepp som slog igenom stort för ett antal år sedan. Jag har stor tilltro till innebörden av detta begrepp då det förenar miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter av det mänskliga samhället. Just denna kombination tror jag är framtiden, men vart tog begreppet vägen?

När IPCC för ett antal år sedan på allvar uttryckte sin huvudvärk över tillståndet för jordens miljö fick begreppet "Hållbar utveckling" ett uppsving. Alla trovärdiga medier startade stora kampanjer där det skulle upplysas och inspireras. Sedan dess har något hänt. Jag har inte gjort någon seriös analys av det jag nu kommer att påstå. Påståendet grundar sig på en känsla jag har: Idag pratar medierna sällan om begreppet hållbar utveckling! Sociala orättvisor, miljöskandaler och den skakiga kapitalismen diskuteras idag var för sig. Varför blev det så?

Jag har inget bra svar på ovanstående fråga. Om det är någon av mina läsare som tror sig sitta inne på en bra förklaring så får ni gärna delge den. Min gissning är dock att frågan kan besvaras med: politikers misslyckande! Världens politiker har misslyckats med att hålla ämnet aktuellt. Medierna kan enbart lyckas med detta under en begränsad tid, sedan tröttnar mediekonsumenterna. Om däremot våra politiker hade lyckats föra utvecklingen framåt så hade medierna haft nytt och spännande stoff att rapportera om. Det skulle exempelvis kunna röra sig om aggressiva miljölagar, sådant brukar reta mediekonsumenten.

Ska vi då ge upp begreppet hållbar utveckling? Givetvis inte!!!! Detta underbara begrepp kommer att få en ny storhetstid, och om medierna och politikerna spelar sina kort rätt kan denna tid inledas redan nu. Man brukar väl nämligen säga att det inte finns något ont som inte har något gott med sig!? I så fall vill jag hävda att oljeläckan i Mexikanska golfen är ett mycket bra exempel på detta. Även om dagsfärska siffror gör gällande att så mycket som 6 miljoner liter olja läcker ut dagligen och förstör viktiga ekosystem så kan detta vara början på något nytt. Igår uppmärksammade nämligen Dagens Nyheter andra oljeläckor runt om i världen, som medier och politiker hittills har blundat för. Dessa läckorna återfinns i den fattigare delen av världen (i alla fall i pengar räknat). Någon av dessa läckor hade varit aktiv i över 6 månader utan att ägaren Shell hade agerat. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen och DN:s artikel möjliggör därför att två av begreppet "Hållbar utvecklings" variabler aktiveras, nämligen miljömässiga och sociala. Oljan från läckorna i den fattigare delen av världen skulle i första hand ha levererats till den rika delen av världen, men skadorna från läckorna återfinns långt ifrån våra fina kuster. Lägg därtill Lundin Oils härjningar i Sudan som åter är på tapeten så blir nykolonialismen ännu tydligare. Även den tredje variabeln, ekonomin, borde tydligt visa sig i problematiken med oljan. En ekonomi som helt bygger på olja måste givetvis anses vara mycket känslig för förändringar i produktionen av olja. Ett samhälle fritt från oljan vore därför eftersträvansvärt även för att skapa en stabil ekonomi i framtiden. Därmed är alla de tre variablerna aktiverade. Stoffet finns där hela tiden, det är bara för medier och politiker att återaktivera begreppet "Hållbar utveckling" och sedan underhålla det så att det aldrig faller i glömska.

En oljekatastrof i det tysta

SMP - min lokaltidning

Jag blev lite irriterad när jag idag läste min lokaltidnings ledare och konstaterar att skribenten Marcus Svensson ännu inte har förstått vad miljöpolitik går ut på. Jag visste visserligen att Smålandsposten är en lokaltidning med vissa brister, men hur man kan ha missat de senaste årens massiva miljöforskning är för mig en gåta. Marcus Svensson påstår att tillväxthämmande åtgärder är en del av en dold politisk agenda som skulle ligga bakom hela miljöpolitiken. Sista jag kollade lite forskningsrapporter så var det just tillväxten som målades ut som den bakomliggande drivkraften till den antropogena miljöpåverkan. Att vi behöver ta oss en funderare över om vårt krav på tillväxt verkligen är långsiktigt hållbart är för mig ingen dold miljöpolitik, utan snarare den mest uttalade av dem alla.

Läs gärna artikeln. Följ länken nedan:
Miljöranking döljer politisk agenda