Afganska fyndigheter

Mineralfyndigheter som ska bli "ryggraden" i den Afghanska ekonomin har upptäckts.
Detta hoppas i alla fall de Afghanska myndigheterna. Men hur resonerar en pessimistisk miljövän?

Positiva röster höjs för att fattigdom och krig snart ska vara ett minne blott i Afghanistan. Bakgrunden är att mineralfyndigheter till ett värde av ca 1 biljon dollar har hittats i det bergrika landet. Jag höjer på ögonbrynen inför dessa förhoppningar. Jag frågar mig om förhoppningarna verkligen bygger på studier hämtade från verkligheten. Enligt relativ simpel ekonomisk teori skapar fyndigheter likt dessa inte stabil ekonomisk utveckling. Ett land som blir för beroende av en viss produkt är mycket känsligt för förändringar på världsmarknaden. Dessutom har vi sett allt för många exempel där den ekonomiska vinsten inte går till landets befolkning, utan snarare till ett fåtal redan rika, samt till stora mäktiga utländska företag. Som exempel kan nämnas Lundin Oils aktivitet i Sudan. Oljefyndigheterna där förvandlades till en mardröm för landets befolkning och för miljön. Stora folkgrupper tvingades överge sina boendeområden och känsliga naturområden ödelades.

Jag är rädd för att Afghanistan inte står rustat för denna enorma rikedom. I ett land där rivaliserande grupper redan idag slåss om inflytande riskerar rikedomar likt dessa att ytterligare förvärra situationen. Dessutom har jag små förhoppningar om att de Afghanska miljömyndigheterna står rustade för att möta den enorma miljöförstöringen som gruvdriften bidrar med. Om andra länders gruvbolag lägger vantarna på kontrakten ökar denna risk ytterligare då ansvarskänslan för miljön i fjärran länder är lägre än i det egna landet.

Detta blogginlägg är fyllt av spekulationer. Låt oss hoppas att jag har "gruvligt" fel!

Afghanska fyndigheter värda 1 biljon dollar

Enorma mineraltillgångar i Afghanistan

Hållbar utveckling vs. oljan

"Hållbar utveckling" var ett begrepp som slog igenom stort för ett antal år sedan. Jag har stor tilltro till innebörden av detta begrepp då det förenar miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter av det mänskliga samhället. Just denna kombination tror jag är framtiden, men vart tog begreppet vägen?

När IPCC för ett antal år sedan på allvar uttryckte sin huvudvärk över tillståndet för jordens miljö fick begreppet "Hållbar utveckling" ett uppsving. Alla trovärdiga medier startade stora kampanjer där det skulle upplysas och inspireras. Sedan dess har något hänt. Jag har inte gjort någon seriös analys av det jag nu kommer att påstå. Påståendet grundar sig på en känsla jag har: Idag pratar medierna sällan om begreppet hållbar utveckling! Sociala orättvisor, miljöskandaler och den skakiga kapitalismen diskuteras idag var för sig. Varför blev det så?

Jag har inget bra svar på ovanstående fråga. Om det är någon av mina läsare som tror sig sitta inne på en bra förklaring så får ni gärna delge den. Min gissning är dock att frågan kan besvaras med: politikers misslyckande! Världens politiker har misslyckats med att hålla ämnet aktuellt. Medierna kan enbart lyckas med detta under en begränsad tid, sedan tröttnar mediekonsumenterna. Om däremot våra politiker hade lyckats föra utvecklingen framåt så hade medierna haft nytt och spännande stoff att rapportera om. Det skulle exempelvis kunna röra sig om aggressiva miljölagar, sådant brukar reta mediekonsumenten.

Ska vi då ge upp begreppet hållbar utveckling? Givetvis inte!!!! Detta underbara begrepp kommer att få en ny storhetstid, och om medierna och politikerna spelar sina kort rätt kan denna tid inledas redan nu. Man brukar väl nämligen säga att det inte finns något ont som inte har något gott med sig!? I så fall vill jag hävda att oljeläckan i Mexikanska golfen är ett mycket bra exempel på detta. Även om dagsfärska siffror gör gällande att så mycket som 6 miljoner liter olja läcker ut dagligen och förstör viktiga ekosystem så kan detta vara början på något nytt. Igår uppmärksammade nämligen Dagens Nyheter andra oljeläckor runt om i världen, som medier och politiker hittills har blundat för. Dessa läckorna återfinns i den fattigare delen av världen (i alla fall i pengar räknat). Någon av dessa läckor hade varit aktiv i över 6 månader utan att ägaren Shell hade agerat. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen och DN:s artikel möjliggör därför att två av begreppet "Hållbar utvecklings" variabler aktiveras, nämligen miljömässiga och sociala. Oljan från läckorna i den fattigare delen av världen skulle i första hand ha levererats till den rika delen av världen, men skadorna från läckorna återfinns långt ifrån våra fina kuster. Lägg därtill Lundin Oils härjningar i Sudan som åter är på tapeten så blir nykolonialismen ännu tydligare. Även den tredje variabeln, ekonomin, borde tydligt visa sig i problematiken med oljan. En ekonomi som helt bygger på olja måste givetvis anses vara mycket känslig för förändringar i produktionen av olja. Ett samhälle fritt från oljan vore därför eftersträvansvärt även för att skapa en stabil ekonomi i framtiden. Därmed är alla de tre variablerna aktiverade. Stoffet finns där hela tiden, det är bara för medier och politiker att återaktivera begreppet "Hållbar utveckling" och sedan underhålla det så att det aldrig faller i glömska.

En oljekatastrof i det tysta

SMP - min lokaltidning

Jag blev lite irriterad när jag idag läste min lokaltidnings ledare och konstaterar att skribenten Marcus Svensson ännu inte har förstått vad miljöpolitik går ut på. Jag visste visserligen att Smålandsposten är en lokaltidning med vissa brister, men hur man kan ha missat de senaste årens massiva miljöforskning är för mig en gåta. Marcus Svensson påstår att tillväxthämmande åtgärder är en del av en dold politisk agenda som skulle ligga bakom hela miljöpolitiken. Sista jag kollade lite forskningsrapporter så var det just tillväxten som målades ut som den bakomliggande drivkraften till den antropogena miljöpåverkan. Att vi behöver ta oss en funderare över om vårt krav på tillväxt verkligen är långsiktigt hållbart är för mig ingen dold miljöpolitik, utan snarare den mest uttalade av dem alla.

Läs gärna artikeln. Följ länken nedan:
Miljöranking döljer politisk agenda

Personliga utsläppsrätter

Sverige borde bli först i världen med att införa personliga utsläppsrätter, det menar i alla fall två brittiska miljöexperter. De personliga utsläppsrätterna skulle fungera ungefär som utsläppsrätterna för företagen. Varje individ skulle bli tilldelad en viss mängd utsläppsrätter. Om dessa överstigs får individen betala för nya utsläppsrätter, som säljs av någon som inte använder alla sina. Jag tycker att idén verkar mycket spännande, även om jag håller med kritikerna om att det skulle kräva allt för stora kontrollinsatser från myndigheterna. Jag är inte generellt emot att myndigheterna kontrollerar medborgarnas miljöpåverkan, men är dock rädd att det skulle kosta för mycket att införa ett sådant system. Jag tror dock att många medborgare är intresserade av att det ska kosta att förstöra vår bräckliga miljö. Ett billigare system vore att skippa kontrollerna och istället påföra den miljöförstörande konsumtionen relevanta kostnader redan vid inköpsstället. Det är klart att det är billigare och enklare att höja ex bränsleskatten än att kontrollera hur många liter bränsle varje medborgare förbrukar. Dessutom vore det på tiden att det infördes en kostsam flygskatt. På så sätt skulle vi inte behöva kontrollera vilka som väljer flyget och vilka som väljer tåget, det skulle kännas i plånboken hos den som gör fel val i alla fall.

Fler och fler tvivlar

Undersökningar visar att andelen européer som tror på en klimatförändring som delvis är orsakad av människan minskar. I Storbritannien tror t.ex. enbart 26% på en sådan utveckling. Vad beror detta på? Detta är frågan som våra politiker nu måste brottas med. Jag är nämligen övertygad om att våra politiker litar på vad majoriteten av klimatforskarna säger. Som politiker i en demokrati är du dock beroende av dina väljare för att vinna makt. Om samma politiker, som förhoppningsvis fortfarande lyssnar på klimatforskarna, vill kunna driva en mer effektiv miljöpolitik måste de därför mobilisera folkmassorna. En viktig fingervisning ifall våra svenska politiker vill ta denna kamp får vi i diskussionerna inför höstens val. Än så länge skyltar dessa frågor med sin frånvaro.

Värmerekord på gång, men få bryr sig

Dokument fisk

Jag sänder er ett tips: se Dokument utifrån:s avsnitt om människans utfiskning av haven. Filmen visar vidden av de problem som vår fiskkonsumtion ger upphov till. Jakten på havets läckerheter bibehåller klyftan mellan den rika och den fattiga delen av världen, den berövar våra barn rätten till friska hav och näringsriktig mat. En del saker som inte tas upp i filmen är dock av värde att här betona. Vår överkonsumtion av fisk skadar inte enbart bestånden av de fiskar som efterfrågas på marknaden. Mycket enkel logik ger oss en bild av ett ekosystem i kollaps. Sunt förnuft borde leda oss till slutsatsen att en kraftig förändring av en arts population i ett ekosystem ger följdverkningar. Jag har tidigare på denna blogg beskrivit vikten av friska hav, men gör det gärna igen. Haven är inte viktiga för att vi ska kunna ha någonstans att bada. De är primärt inte heller viktiga för att föda en växande befolkning då den växande befolkningen är vårt eget ansvar att lösa. Haven är viktiga för att de är en förutsättning för allt liv på jorden. Den största delen av luftens fria syre kommer från haven. En stor del av den växthuspåverkande gasen koldioxid binds av haven. Av dessa två anledningar, tillsammans med bland annat de geopolitiska aspekterna, är ett mer begränsat fiske en nödvändighet.


Jag bifogar länken nedan.

Dokument utifrån

Skrämmande utveckling av forskningsläget

Jag läser på dn.se att ett antal forskare från en rad olika länder har gått ihop och publicerat ett nytt klimatmanifest. Vid första anblicken ser det bra ut. De vill få bort fokus från skuldbeläggande och istället verka för en framåtsträvande utveckling. Vid lite närmare läsning av artikeln blir jag dock rädd. I artikelns står följande att läsa:

De vill lämna skulden som utgångspunkt för klimatdiskussionen, och de vill inte hänga upp hela klimatfrågan på dramatiska prognoskurvor. De menar att det inte längre är möjligt att ha en klimatpolitik som bara fokuserar på att minska utsläppen av växthusgaser. I stället vill de rikta in sig på vilka vägar som kan tas för att anpassa samhället till ett ändrat klimat.

Manifestet anger tre målsättningar för en bättre klimatpolitik:

• Alla människor måste få sina grundläggande behov tillfredsställda, inte minst energi.

• Vi måste försäkra oss om att vi utvecklas på ett sätt som balanserar ekonomiska, sociala och ekologiska mål.

• Vi måste försäkra oss om att samhället står rustat för att möta de faror som följer med nyckfulla klimatförändringar, oavsett deras orsaker.

Forskarna föreslår enligt artikeln att fokus flyttas från att förhindra klimatförändringar till att anpassa samhället så att det klarar av ett förändrat klimat. STOPP, genast STOPP, tänker jag. Är det verkligen klimatforskarnas uppgift att bygga ett samhälle där människan klarar framtida klimatförändringar? Är inte det statsvetare och ekonomers roll? Har inte klimatforskarna glömt en väsentlig aspekt av klimatförändringarna, nämligen att det inte bara är människan som drabbas av ett förändrat klimat? Jag vill bestämt hävda att det är människan som drabbas minst, för vi har nämligen statsvetare och ekonomer som jobbar dygnet runt med just arbetet att ställa om vårt samhälle så att vi klarar förändringar, det har mig veterligen inga andra djur eller växter. Lägg till detta resonemang att det är vi, och inga andra, som har skapat (de antropogena) förändringarna.

Jag blir så arg att jag skakar. Att sitta på en stol och skaka kan aldrig vara konstruktivt, men vad ska jag göra? Min uppmaning är följande: Tappa för Moder Jords skull inte fokus på vad som är det väsentliga i klimatforskningen, nämligen att minimera de av människan skapade miljöproblemen!

Forskargrupp: starta om klimatpolitiken

KPA - smuttsiga pensionspengar

Pensionsförvaltaren KPA marknadsför sig som ett etiskt bra företag. I företagets reklam utmålas deras kunder som miljövänner bara genom att de har placerat sina pensionspengar i företagets förvar. Det har dock visat sig att KPA:s etiska placeringar ur miljöhänseende både kan och borde kritiseras. Sex av företagets fondportföljer är nämligen engagerade i oljesandsutvinning. Med oljesandsutvinning menas att olja utvinns ur en blandning av olja och sand som ligger begravd under bland annat de Kanadensiska urskogarna. Utvinningsprocessen är mycket energikrävande, vilket gör att den totala miljöpåverkan av de färdiga oljebaserade produkterna blir väsentligt högre än vid utvinning ifrån oljelagerna i berggrunden. Dessutom bidrar oljesandsutvinningen med stora utsläpp av miljögifter samt ödeläggelse av viktiga urskogar.

Till dig som vill läsa mer om oljesanden rekommenderar jag länken nedan.
Oljesand

Oljebolag i KPA:s etiska storsatsning

Sverige och svenskarna - vi får bekosta vår del

Sverige står i startgroparna för att skicka hjälp till saneringsarbetet efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Detta glädjer mig mycket! Miljöproblem av denna karaktären kan se ut att vara lokala, men rubbningar i lokala ekosystem kan få globala konsekvenser. Därför bör vi bistå med all hjälp vi kan. Dessutom är vi delvis ansvariga för katastrofen. Så länge vi är beroende av oljan ska vi även ta ansvar för den fullt ut. Vi lever i en värld där marknaden styr. Det är lätt att skylla på BP, eller på USA, men det är ändå i slutändan konsumenten som håller efterfrågan uppe. Ingen efterfrågan = ingen produktion!! Det är därför även självklart för mig att vi alla som konsumerar oljebaserade produkter borde vara med och betala för saneringsarbetet efter en katastrof likt den i Mexikanska golfen. Jag är av åsikten att oljebaserade produkter ska fördyras av ett risktillägg. Dessa pengar ska öronmärkas hos producenten för att användas till saneringsarbete efter olyckor. På så sätt finns det alltid pengar till akuta insatser, samtidigt som varorna blir dyrare för konsumenten, vilket borde verka hämmande på konsumtionen. Om producenten sköter sina säkerhetsrutiner så att inga olyckor uppstår kan överskottet, efter att en minimibuffert har upparbetats, lösgöras som vinst i företaget.

Sverige villigt att bistå USA

Elbil med vrål

Jag älskar innovativt miljötänk! Utvecklingen av elbilar är för mig essentiellt för att vi ska kunna ställa om dagens samhälle och göra det mer hållbart. Elbilen bidrar dock med ett stort problem; de låter inget! Det kan kännas skönt att glida fram ljudlöst, men medtrafikanter i form av gångare och cyklister får inte den varning som de är vana vid då en bil närmar sig. Jag har lite skämtsamt tänkt att motorljudet ska ersättas med inspelat motorljud som spelas upp i högtalare. Detta är nu en verklighet! Följ länken nedan för att se och höra hur Lotus har löst problemet.

Youtube Lotus